Blankaraktivism har under de senaste åren blivit en realitet för allt fler svenska bolag. SBB, Truecaller, Evolution och Sinch utsattes för förra årets mest uppmärksammade blankarattacker. Snabbväxande bolag, nynoteringar och färgstarka grundare hamnar ofta i aktivistens blickfång. Fenomenet är i sig inte nytt – det har förekommit i ökande utsträckning sedan 1990-talets början. Men tills nyligen var svenska bolag relativt fredade. Hur bör bolagen agera när hotet från blankare växer?

Kekst CNC arrangerade nyligen ett frukostevent där blankaktivism diskuterades med SBB:s IR- och hållbarhetschef Marika Dimming och Annika Poutiainen, styrelseledamot i Truecaller och Industrial Advisor på Kekst CNC.
 
Blankaraktivism är en investeringsstrategi som går ut på att skaffa sig en kort position i ett bolag. Därefter publiceras en så kallad short report – en analys avsedd att peka på missförhållanden i bolaget. På så sätt sänks övriga investerares förtroende och det skapas ett säljtryck i aktien. Aktivisterna bakom blankarattacker är många gånger kända short sellers, hedgefonder med ofta iögonfallande namn.
 
Aktivisternas rapporter är i regel detaljerade och utformade för att vara förtroendeingivande. De bygger på redan publicerat och känt material – som kvartalsrapporter och prospekt – men också på gedigen research som kontakter med myndigheter och tidigare medarbetare. Vanliga nedslag är svagheter i redovisning, styrning och efterlevnad. Starka grundare ifrågasätts också ofta. Trots att aktivisternas approach är grundlig har rapporternas kvalitet varit omdiskuterad. Inte sällan presenteras felaktiga slutsatser.

Samtidigt har blankaraktivister i vissa högprofilerade fall gjort riktiga avslöjanden eller bidragit till att uppmärksamma brister i utsatta bolag. En framgångsrik blankarattack bygger ofta på aktivistens trovärdighet, som i sin tur baseras på att aktören har haft rätt i sina analyser vid tidigare tillfällen. Ett sådant exempel är Fraser Perring, grundare till Viceroy Research, ett företag som har släppt rapporter om SBB och Truecaller. Han riktade 2016 bedrägerianklagelser mot seniora befattningshavare i tyska Wirecard. Anklagelserna visade sig stämma.

Blankaraktivister använder sig ofta av okonventionella metoder för att sprida sina analyser och öka genomslaget i kursfall, vare sig de har rätt i sak eller inte. Kring blankarattackerna har en särskild industri vuxit fram. Aktivisternas rapporter säljs ofta vidare till andra hedgefonder och delas på populära aktiechattar och finansforum på nätet. De sprids också i sociala medier där tonläget i diskussionen många gånger är högt.

Att Sverige hamnat i blankaraktivisternas fokus kan ha flera orsaker. Under senare år har många nya och ofta väldigt unga bolag noterats på Stockholmsbörsen. Tillväxt har premierats, särskilt genom förvärv, och många techbolag har haft enormt framgångsrika tillväxtresor. Detta har avspeglat sig i snabbt stigande aktiekurser. Därtill har Sverige en lång tradition av många småsparare, vilket skapar ägarspridning och likviditet i aktien. Många av dessa investerare är aktiva på aktiechattar och i sociala medier. Det är blankaraktivistens främsta kanaler. 

Därtill kan det svenska regleringslandskapet och tillsynsmyndigheternas syn på blankaraktivism framstå som liberala i ett internationellt perspektiv. Finansinspektionen har hittills inte lämnat något tydligt besked om sin uppfattning i frågan och har inte heller vidtagit några åtgärder mot aktivisterna. Tyska BaFin har delvis valt en annan väg. Historiskt har de vidtagit åtgärder för att skydda bolag mot attacker. Exempelvis införde de 2019 ett tillfälligt förbud mot blankning av Wirecard. Även Sydafrikas Financial Sector Conduct Authority har tagit i med hårdhandskarna och utdömt höga böter efter felaktiga och vilseledande påståenden i blankaraktivisters rapporter, bland annat mot tidigare nämnda Viceroy Research.

Vad mer bör företag vara medvetna om när det gäller blankaktivism? I en blankarattack är det inledande skedet ofta överrumplande för bolaget, med stort medieintresse och en aktie som hamnar under press. Bolaget som utsätts får sällan någon förhandsinformation från aktivisterna. Därefter varierar händelseförloppet, men aktivister biter sig gärna fast i sina ”offer" under lång tid. Nya analyser och uppgifter kan tillkomma och aktivisterna kan göra nya uttalanden för att pressa ner kursen ytterligare. Det är alltså svårt att veta när attacken är över, och skadan i förtroende kan kvarstå under flera år. 

Även om blankaraktivisters tillvägagångssätt kan framstå som oortodoxt och oseriöst bör fenomenet tas på allvar. Att bagatellisera blankarattacker kan bli kostsamt för bolag. 

Hur och vad ett utsatt bolag väljer att kommunicera är av yttersta vikt. Forskning visar att över två tredjedelar av de amerikanska bolag som utsattes för blankarattacker mellan 1996 och 2018 valde att inte kommentera händelsen publikt. Denna typ av strategi har historiskt sett visat sig resultera i mindre kursrörelser, även om det i regel är viktigt att utsatta bolag kommunicerar aktivt med enskilda intressentgrupper. Det finns många sätt att bemöta blankaraktivister på, och hur en attack ska hanteras måste avgöras från fall till fall. Men några generella tips är följande:

• Gör en proaktiv analys och riskbedömning där möjliga orsaker till och sannolikheten för en potentiell attack noggrant utvärderas. Det gäller särskilt bolag som uppfyller ”riskprofilen”, alltså de som exempelvis är snabbväxande, nynoterade eller har en tydlig förvärvsstrategi. 
• Ta fram en beredskapsplan med tydliga instruktioner om åtgärder att vidta i den initiala fasen av en blankarattack. Ett snabbt agerande krävs för att återta kontrollen över situationen. Oavsett om attacken bemöts publikt eller inte behöver beslutet om hanteringen vara väl underbyggt.
• Ha koll på marknaden för att i ett tidigt skede identifiera en potentiell attack – ju mer tid företaget har att förbereda sig på en blankarattack desto bättre.
• Titta på tidigare blankarattacker för att få en förståelse för hur process och taktik brukar se ut. Varje blankare har sin specifika så kallade playbook, som visar hur just den aktivisten har agerat vid andra attacker. Ta reda på så mycket som möjligt om blankaren.
• Ta in extern hjälp – kommunikationsbyråer, redovisningsexperter och advokatbyråer kan alla bidra till att riskminimera besluten.
• Glöm inte bort dialogen med huvudägarna. Ligg nära dem både under och efter den initiala attacken, för att på så sätt ta kontroll över och lugna ner situationen.
• Håll koll på Finansinspektionens blankningsregister och uppmärksamma snabba och stora förändringar bland aktörer eller blankade aktier.

Kontakta Malin Lundin, Adam Hedengren-Deria eller Carl Fredrik Kjellberg om du vill veta mer om hur Kekst CNC kan hjälpa ditt företag ta fram en beredskapsplan för blankaraktivism.