Många har förvånats över resultatet bland unga väljare i höstens riksdagsval. 58 procent av väljarna i åldern 18–21 år lade sin röst på Ulf Kristerssons lag, enligt SVT:s vallokalundersökning. Bara M och SD fick gemensamt 48 procent av 18–21-åringarnas röster. I skolvalet – som genomförs bland högstadie- och gymnasieelever – blev resultatet snarlikt.

Har Greta Thunbergs politiska rörelse överskattats? Är klimatfrågan mindre viktig för den unga generationen än många trott? Och vad ligger bakom högerpartiernas starka resultat bland unga väljare?

Högerförskjutningen bland unga väljare är i själva verket ingen ny trend. Valresultatet bland unga skiljer sig inte särskilt mycket åt mellan årets val och VALU 2018, bortsett från att SD under perioden lyckats nästan fördubbla sitt stöd bland förstagångsväljarna.

Den unga generationen har dessutom mycket gemensamt med andra väljargrupper sett till vilka frågor som anses viktigast. Även förstagångsväljarna klassade frågor om lag och ordning, energi och privatekonomi som särskilt viktiga i årets val. Flera undersökningar visar att väljarna i allmänhet anser att högerpartierna har bäst politik inom dessa frågor. Det är troligen en viktig förklaring till den höga andelen unga som röstade på högern.

En annan förklaring som flera bedömare har lyft fram ligger i högerns framgångar på internet under de senaste åren. Unga är mer aktiva på sociala medier än andra grupper och använder plattformarna för att inhämta politisk information i större utsträckning. I början av 10-talet dominerade vänstern på sociala medier, men på senare tid har flera internetbaserade vänsterprofiler gått ut och medgett att de ligger långt efter högern i att skapa engagemang på digitala plattformar. Det politiska klimatet på såväl Twitter som Youtube och Facebook lutar starkt åt höger, enligt årets maktbarometer från Medieakademin. Bland de stora sociala medierna är det idag endast Instagram som domineras av profiler med vänsteråsikter.

En tredje faktor är ungas ökade intresse för privatekonomi och andra ekonomiska frågor. Under pandemin ökade ungas aktieintresse till rekordnivåer. Mer än en av tre killar i åldern 15–24 äger aktier, och fler än hälften av alla unga sparar till ett eget boende. Eftersom högerpartierna traditionellt setts som starka inom privatekonomi är det kanske inte så förvånade att de får många förstagångsröster.

Men vad har hänt med generation Greta? Var ungas klimatengagemang inte på riktigt?

Bland unga väljare är klimatet fortfarande en av de absolut viktigaste frågorna. Ungas klimatengagemang är fortsatt starkt, och 41 procent av förstagångsväljarna röstade trots allt på det rödgröna blocket i höstens val. Problemet med att tala om en Greta-generation ligger snarare i uppfattningen om att generationer utgör enhetliga grupper.

Generationer är heterogena. Det gäller även Generation Z, som förstagångsväljarna i årets val tillhör. Här ryms klimataktivister i storstäderna, epaförare på landsbygden, och många fler. Oavsett om det gäller politisk analys – eller företag som vill förstå sin omgivning bättre – är det viktigt att gå djupare än att dra hela generationer över en kam. Alla organisationer gör klokt i att noga och fortlöpande undersöka, analysera och interagera med sina målgrupper och undvika generaliseringar.

Vill du veta mer om ungas åsikter eller politiska strömningar i den digitala världen, kontakta Jakob Hammarskjöld på [email protected] eller Beatrice Backman på [email protected].