Efter sedvanliga övertidsförhandlingar avslutades i söndags natt COP27-mötet i Sharm-el-Sheikh. Ett slutdokument har klubbats och den stora segern – om det finns någon – är att en fond ska upprättas för utsatta länders anpassning till en allt varmare värld.
Detta beslut fångar två övergripande trender från årets klimatkonferens.
Den första trenden är klimaträttvisa. I sin enklaste form innebär detta att högutsläppande, utvecklade länder ska ta ansvar för att hjälpa de nationer som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna.
Den andra trenden är klimatanpassning. Eftersom världens länder inte har lyckats enas om utsläppsbegränsningar i linje med 1,5-gradersmålet, tycks Parisavtalets uppfyllande nu utom räckhåll. Under årets möte har diskussionen därför tagit fart kring vilka åtgärder som behövs för att leva med klimatförändringarna. Vi lär se mer av detta i samhällsdebatten framöver.
Detta riskerar att lämna näringslivet förvirrat kring hur det ska agera och kommunicera. Om till och med FN ger upp 1,5-graders-målet och debatten kommer att handla mer om anpassningar än utsläppsminskningar, betyder det att företagen måste ställa om sin strategi och kommunikation?
Svaret är – notera denna ordning – nej och ja. Vd:ar och hållbarhetschefer kommer att behöva förhålla sig till båda tendenser. Det finns ingen anledning att kasta ut sina Science Based Targets; världen behöver framsynta företag som ställer om sina affärer i linje med ambitiös klimatpolitik.
Det företagen behöver lägga till är en klimatanpassningsplan, om det inte redan finns en sådan. De företag som redovisar i linje med TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) har redan påbörjat sin analys; färre har börjat kommunicera kring den.
Att göra två saker samtidigt är inte helt lätt. Förslagsvis kan företag tänka på det som handlingar med olika tidslinjer. Att följa sin utsläppsminskningsplan är en långsiktig strategi, om än med åtgärder och handlingar som vidtas här och nu. Kommunikationen kring den bör följa samma logik – den ska utgöra en grundpelare i övergripande hållbarhetskommunikation, med både långsiktiga mål och transparens kring hur omställningen går.
Sannolikt kommer klimatanpassning inom kort att bli ett nytt strategiskt och kommunikativt fokusområde. DN rapporterade i veckan att fastigheter i de områden i Sverige som anses extra utsatta för klimatförändringar redan idag behandlas annorlunda av banker och försäkringsbolag i låne- och försäkringsärenden.
På kort- och medellång sikt behöver företag justera analys och tonläge utefter en ny verklighet, där klimatanpassningar är del av det övergripande narrativet. Som vanligt inom hållbarhetskommunikation gäller det att ha gjort den operativa analysen innan företaget börjar kommunicera, annars riskerar det att anklagas för adaptation-washing.
När företag sätter nya hållbarhetsplaner i verket behöver de komma ihåg ett viktigt faktum: Beslutet att inrätta den nya fonden för utsatta länder är ett erkännande av den påverkan som den rika världen har på den fattiga. Detta kommer självklart att påverka samhällsdebatten och företags manöverutrymme i den.
Kontakta gärna Veronica Råberg-Schrello på [email protected] om du vill veta mer om hur Kekst CNC kan hjälpa till med företags hållbarhetskommunikation.