Sverige har länge varit något av en anomali bland europeiska länder när det gäller säkerhetspolitisk granskning av utländska direktinvesteringar. Detta kommer nu att ändras. Förra onsdagen antog riksdagen en ny svensk lag om utländska direktinvesteringar som kommer träda i kraft den 1 december 2023. 

I tisdags kväll arrangerade Kekst CNC tillsammans med advokatfirman Delphi ett event där den nya lagens konsekvenser diskuterades. På eventet medverkade en panel med experter från Delphi och Kekst CNC som diskuterade hur lagen kommer påverka svenska företags konkurrenskraft, säkerhetspolitiken och framtida förvärv och transaktioner.  

Inledningsvis berättade panelisterna om lagens uppkomst. År 2019 antog EU en förordning som fastställer att unionens medlemsländer ska ha regelverk på plats som skyddar mot utländska investeringar i säkerhetskänsliga industrier och bolag, vilket har satt press på svenska beslutsfattare. Samtidigt är det tydligt att lagen har blivit till i ett förändrat omvärldsläge, där inte minst USA:s Kinapolitik har påverkat förhållningssättet till utländska investeringar inom EU.  

I Sverige har det under de senaste åren också pågått diskussioner om hur svenska säkerhetspolitiska intressen – från infrastruktur till mineraler - kan skyddas på bästa sätt. Frågan har debatterats i media, i synnerhet i diskussioner om utländskt ägande av hamnar, energianläggningar och 5G-nätet. Men Sverige har tidigare saknat en särskild lagstiftning som reglerar utländska direktinvesteringar och har som land varit illa förberett för att göra strategiska avvägningar i frågan. Det har avspeglats i att beslut ofta tagits ad-hoc, vilket har haft en negativ inverkan på Sveriges relationer till tredjepartsländer. 

Syftet med den nya lagen är tydligt om man ser till hur prövningen av investeringar ska gå till. Inspektionen för strategiska produkter, ISP, har tilldelats prövningsansvar och kommer att granska de investeringar som omfattas av lagen, med stöd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarsmakten, Säpo och Kommerskollegium. Den nya lagen har en tydlig säkerhetspolitisk ansats, och sannolikt kommer Säpo och Försvarsmakten att ha stort inflytande över beslutsfattandet. 

Konsekvenserna för näringslivet och svenskt investeringsklimat  

Den nya lagen kommer ingå i ett komplext juridiskt lapptäcke. En invändning mot lagen har varit att de direktinvesteringar som den är avsedd att reglera hade kunnat omfattas av den sedan tidigare befintliga säkerhetsskyddslagen. Givet att den nya lagen har antagits kommer investerare tvingas genomgå flera parallella anmälningsprocesser innan closing – med en anmälan under säkerhetsskyddslagen (när investeringar görs i säkerhetskänslig verksamhet), en till konkurrensverket (i de fall en konkurrensbedömning är aktuell) och slutligen ytterligare en anmälan under lagen om utländska direktinvesteringar. Förhoppningen är att processerna ska kunna löpa parallellt så att tidplaner för closing inte påverkas. 

Lagen kommer inte bara appliceras på nya förvärv utan också befintliga ägare, eftersom den är uppbyggd kring tröskelvärden där bolag är anmälningsskyldiga om deras ägande i en verksamhet överstiger vissa nivåer. Lagen omfattar dessutom inte bara investerare från länder utanför EU – även EU-baserade och svenska ägare är skyldiga att upplysa myndigheterna om deras ägarandel överskrider de fastställda tröskelvärdena. Men i praktiken kommer lagen inte kunna hindra svenska och EU-baserade investerare från att driva igenom förvärv, i motsats till vad som gäller för investerare från länder utanför unionen. Det innebär att den kommer ha en diskriminerande verkan, trots att det nya svenska regelverket bygger på EU-lagstiftning som är utformad för att inte diskriminera. När regeringen presenterade lagförslaget innan sommaren pekade Justitieministern i linje med detta ut tre specifika länder som särskilt antagonistiska – Ryssland, Iran och Kina, vilket är unikt i en svensk kontext. 

På kort sikt kan utformning av lagen få stora konsekvenser för investeringsklimatet i Sverige. Stenhård konkurrens råder när investerare fattar beslut om vilket land de ska välja att satsa på. Regelverk och kostnader jämförs, och den svenska lagen kommer jämföras med motsvarande regelverk i andra länder. Om det skulle uppstå otydlighet i hur lagen ska tillämpas kommer osäkerheten ha en avskräckande verkan på investerare. När en ny lag införs saknas praxis – vilket skapar just osäkerhet. Men givet bredden i lagen om utländska direktinvesteringar är det troligt att rättsliga prövningar kommer ske tidigt, vilket innebär att vi kan förvänta oss att även praxis etableras tidigt. Samtidigt kommer det sannolikt saknas transparens kring stoppade investeringar, eftersom besluten kommer bygga på hemlighetsstämplad information. 

Så bör ägare på den svenska marknaden agera  

För ägare som avser att göra investeringar i svenska företag som kan omfattas av lagen är det viktigt att analysera och ta hänsyn till vilken typ av bransch man verkar i, vilken ägarandel som ska förvärvas, och om investerarens verksamhet ligger nära eller långt ifrån kärnan i det förvärvade bolagets verksamhet. Proportionalitetsaspekterna kommer sannolikt spela en stor roll i myndigheternas bedömning.   

Även bolag som är eller kan bli föremål för utländska direktinvesteringar behöver vara väl förberedda. Nedan sammanfattas ett antal punkter som såväl investerare som bolagsledningar bör förhålla sig till för att förbereda sig för lagens införande: 

• Företag måste ta reda på om de ligger innanför eller utanför ramen för den nya lagen. Sedan bör de göra en egen analys av potentiella investerare i verksamheten och bedöma risker med utländska investeringar för att undvika att inte klara en potentiell prövning.  

• Transaktioner som genomförs efter 1 december kommer att omfattas av lagen, så företag som planerar transaktioner i december måste göra denna typ av analys redan nu.  
• Kommunikativt kommer lagen att vara utmanande för näringslivet. Vi har sett att utländskt ägande skapar medialt och politiskt intresse – där SVT:s granskning av 1 500 svenska bolag med kinesiskt ägande från i våras är ett exempel. Det är viktigt för berörda bolag att sätta sig in i de kommunikativa riskerna med transaktioner som kan omfattas av lagen. 
• Var förberedd på att svara på de frågor som omvärlden kan komma att ställa, så som hur investeringen kommer påverka delägande och operationella beslut. Förbered talespersoner och tänk igenom hur prövningen kan påverka closing av affären och hur det kan adresseras kommunikativt.  
• Sätt er in i hur omvärlden ser på ditt bolag, vilka intressenter som kommer vara relevanta i prövningen, och hur politiken ser på den typ av investeringar som avses.  
• Det går att påverka sin miljö. Ta chansen att beskriva affären på ett sätt som gör det enkelt att kommunicera dess ansats. Trycktesta affären innan den genomförs, men med viss försiktighet. 

Kontakta Lars Lindblad, Partner på Kekst CNC, om du vill veta mer om hur ditt bolag kan förbereda sig för införandet av den nya lagen om utländska direktinvesteringar.