Efter decennier av nedrustningspolitik och just-in-time-ekonomi har frågor om försvar, säkerhet och beredskap landat topplaceringar på dagordningen. Geopolitiken är idag, av många anledningar, en realitet som alla bolag måste förhålla sig till och med den följer såväl nya krav som kommunikationsutmaningar. 

Tiden då svenska multinationella företag kunde fokusera endast på sin affär är förbi. I denna tid präglad av geopolitiska spänningar har företag blivit viktiga, om än bitvis ofrivilliga, aktörer. De geopolitiska skeenden som pågår rör inte bara regering, myndigheter och politiker, även företag och organisationer behöver förhålla sig till detta i sin strategi, kommunikation och dagliga verksamhet.  

Rysslands fullskaliga krigföring i Ukraina fortsätter och terrorhotet mot Sverige ligger kvar på en förhöjd nivå. Konsekvenserna av pandemin har en kvardröjande verkan på globala varuflöden och leverantörskedjor. Sedan länge pågår det dessutom ett intensivt arbete med informationspåverkan på nätet och i sociala medier, och spridningen av desinformation riskerar att öka kraftigt som konsekvens av framväxten av artificiell intelligens.  

I en globalt tätt sammankopplad värld påverkas samtidigt fler sektorer, företag och organisationer än någonsin tidigare av geopolitiska skeenden och spänningar mellan stater. Det innebär att intressenters förväntningar på att företag ska agera och ta ansvar i geopolitiska frågor växer.  

Efter invasionen i Ukraina dröjde det inte länge förrän varor från bolag som blivit påkomna med att fortsätta handla med Ryssland slumpades ut till fyndpris i svenska matbutiker. Samtidigt som näringslivet möter nya krav på ansvarstagande medför samhällets ökade polarisering risker för organisationer som väljer att ta tydlig ställning i politiska frågor. Att framgångsrikt balansera förväntningar och risker är utmanande. 

Under pandemin blev det tydligt att företag och civilsamhälle har en viktig roll att spela i händelse av kris. Men hur näringslivet kan arbeta proaktivt med att stärka Sveriges motståndskraft och beredskap är inte lika självklart. 

Frågan om näringslivets roll i totalförsvaret debatterades vid flera seminarier under sommarens Almedalsvecka, och den 30 augusti publicerades utredningen ”En modell för svensk försörjningsberedskap”. Utredningsbetänkandet fastslår att svenska företag har en central betydelse för totalförsvar och försörjningsberedskap eftersom de äger, driver och finansierar många viktiga samhällsfunktioner. Enligt betänkandet bör näringslivet dessutom med sina egna resurser och drivkrafter kunna hantera vissa störningar i de globala försörjningsflödena.  

Utredningen föreslår det ska upprättas en särskild funktion med ansvar för att samordna Sveriges beredskap inom MSB. Funktionens huvuduppgifter ska vara att analysera det nationella behovet av försörjningsviktiga varor och tjänster och att tillhandahålla information till företag som söker vägledning kring beredskapsfrågor. 

Att regeringen utreder och analyserar hur Sveriges beredskap kan stärkas kommer sannolikt bidra med större tydlighet kring näringslivets roll i totalförsvaret på sikt. Men genomförandet av utredningens förslag kommer ta tid, och omvärldsläget kräver åtgärder här och nu. 

Som ett led i att stärka Sveriges samlade beredskap måste företag bygga egen motståndskraft. Det görs bäst med proaktiva insatser, som kan bestå i kontinuerlig bevakning av omvärldsläget, analyser av kommunikativa risker, scenarioplanering eller investeringar i ökad kunskap och förståelse, till exempel genom kristräningar. 

Kekst CNC:s kommunikationsråd till företag som navigerar i en geopolitiskt komplex omvärld: 

• Bevaka omvärldsläget noggrant och bedriv kontinuerlig omvärldsanalys 
• Ta proaktivt fram kommunikationsstrategier och -planer för hantering av svåra och oväntade frågor 
• Gör en genomlysning av företagets befintliga beredskap, inklusive krisplaner och kunskapsnivå 

• Genomför budskaps- och kristräningar, inklusive scenariobaserad krishantering  

Hör gärna av dig till Henrik Nilsson eller Nina Altmejd om du vill diskutera de kommunikativa utmaningar det geopolitiska läget medför.