Efter godkännandet från det ungerska parlamentet avlägsnades det sista hindret för Sveriges inträde i Nato, nästan två år efter att den svenska ansökan lämnades in. När Ungerns president undertecknade ansökan innebar det att alla 31 medlemsländer godkänt Sveriges inträde i alliansen. Om det är något Sveriges Natoprocess lärt oss är att inget är klart förrän allt är klart. Men under torsdagen meddelade Vita huset att Sverige formellt kommer bli Natos 32:a medlem under dagen. Snart kommer den svenska flaggan hissas vid högkvarteret i Bryssel.

Statsminister Ulf Kristersson kallade det ”en historisk dag” och påpekade att Sverige nu lämnar 200 år av alliansfrihet. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg välkomnade beskedet och menar att Sveriges medlemskap kommer att göra alliansen starkare och säkrare. Internationellt har både turerna kring Sveriges Natoansökan, och dess stora betydelse i världspolitiken, försökt fångas på olika sätt. New York Times beskrev det kortfattat som en ”försegling av det stora skiftet i maktbalansen mellan Väst och Ryssland, triggat av kriget i Ukraina”. I franska Le Monde kallades det att ”epilogen till slut nåtts” efter ”21 månader av bittra förhandlingar, hot, och löften – och en hel del diplomatisk manövrering”.

Företag i Sverige, allt ifrån försvarsföretag till teknikföretag och transportföretag, har goda förutsättningar att bidra till Natos övergripande försvarskapacitet. Flera allierade nationer är redan beroende av svenska företags expertis samt vår industriella och tekniska förmåga. Därtill har regeringen beslutat att Sverige ska delta fullt ut i Natos Innovationsfond (NIF), en riskkapitalfond som bland annat investerar i startups och scaleups med försvarspotential. Med Natointrädet kommer svenska företag sannolikt behöva samarbeta än mer med allierade länder – det kan innebära att marknadsmöjligheterna för svenska företag breddas och fördjupas. Därutöver presenterade regeringen den strategiska inriktningen för försvarsinnovation i samband med Folk och Försvar i januari. Där fastslås det att Natomedlemskapet kommer skapa möjligheter för svenska företag att bidra till teknikutveckling och innovation inom försvarsalliansen.

Vidare kommer svenska företag sannolikt få en mer framträdande roll inom totalförsvaret, så som försörjningsberedskapen och den civila beredskapen, särskilt för de som är involverade i verksamhet av särskild betydelse för dessa områden. Det handlar om skydd mot cyberincidenter och desinformation, beredskapsplanering och lagerföring, men även kritisk samhällsinfrastruktur så som vägar och järnvägar. Sverige har sedan 2014 haft ett individuellt partnerskap med Nato, Enhanced Opportunities Programme (EOP). Där har Sverige utbytt erfarenheter och kunskap med Nato kring bland annat totalförsvar, krisberedskap och civilt försvar.

Till skillnad från marknadsmöjligheterna som Natointrädet sannolikt kommer skapa, finns även farhågor för vissa industrier. Den havsbaserade vindkraften är redan idag begränsad av Försvarsmaktens behov. Energi- och näringsminister Ebba Busch varnade nyligen i Dagens Industri för att ett växande Nato i Östersjön kan göra det än svårare för ny havsbaserad vindkraft. Balansen mellan dessa intressen sätter en beredskapsfråga på sin spets: den om energiresiliens. Sverige behöver öka elproduktionen, och självförsörjningen är en del av totalförsvaret precis som förmågan att kunna skydda Sverige i Östersjöområdet. Nato ställer krav på beredskaps- och totalförsvarsförmåga på flera olika områden. Dessa frågor kommer fortsatt behöva hanteras i nära samarbete mellan näringslivet och politiken när Sverige blir Natomedlem.

Sex spaningar om Natomedlemskapets potentiella innebörd för svenska företag:

1. Svenska företag kommer få en större roll inom totalförsvaret och försörjningsberedskapen. Säkerställ vilka beredskapskrav som ställs på ditt företag.
2. Företag som erbjuder produkter och tjänster som bidrar till att stärka organisationers beredskapsförmåga och planering kan gynnas av att positionera sig i dessa frågor. Samverkan mellan företag, och offentlig-privat samverkan, kommer att behövas för att stärka det civila försvaret.
3. Försvarsintressen kan i ökad grad ställas mot andra affärsintressen. Bevaka den politiska utvecklingen för er industri.
4. Natomedlemskapet kan innebära en ökad risk för påverkansoperationer, desinformation och cyberattacker mot Sverige. Identifiera sådana risker, förbered planer och scenarier för hur företaget ska agera.
5. Svenska företag kan behöva anpassa sig till nya regler och standarder som gäller inom Nato. Bevaka regelverken och analysera hur det kan påverka er verksamhet.
6. Ett svenskt Natomedlemskap kan innebära att företag måste ta ställning till nya geopolitiska frågor kopplat till Natos verksamhet. Testa era budskap mot sådana scenarier.